PNU:s ordförande Kim Rantala, som själv testade på hur det är att vara yrkesförare i Norge i somras och därmed fick nordisk arbetserfarenhet via Nordjobb, skriver om möjligheten till ökad rörlighet på den nordiska arbetsmarknaden.
På senaste tid har både den ökande ungdomsarbetslösheten och akademiska arbetslösheten varit på tapeten. Situationen kan sägas vara till och med värre än under 90-talets depression på grund av Finlands demografiska struktur. Sällan uppmärksammas dock att statistiken ofta berör samma människor – alltså dem som nyligen utexaminerats.
PNU:s ordförande Kim Rantala, som själv testade på hur det är att vara yrkesförare i Norge i somras och därmed fick nordisk arbetserfarenhet via Nordjobb, skriver om möjligheten till ökad rörlighet på den nordiska arbetsmarknaden.
På senaste tid har både den ökande ungdomsarbetslösheten och akademiska arbetslösheten varit på tapeten. Situationen kan sägas vara till och med värre än under 90-talets depression på grund av Finlands demografiska struktur. Sällan uppmärksammas dock att statistiken ofta berör samma människor – alltså dem som nyligen utexaminerats.
Som botemedel erbjuds ofta entreprenörskap, cleantech och bioekonomi. Dessutom kommer man också ihåg att framhäva behovet av att upprätthålla goda ekonomiska relationer med framför allt Ryssland, men också Tyskland.
Men det som oftast inte nämns är att det alltid finns ett nordiskt alternativ.
Strax innan julen läste jag utrikeshandelsminister Lenita Toivakkas intervju. Hon ansvarar också för nordiska samarbetsfrågor. I intervjun konstaterade hon att det i Norge och Sverige rentav efterfrågas finsk kunskap och att finska företag varmt välkomna där. Sålunda uppmuntrar hon finska företag till de nordiska marknaderna. Hoppas att företagen nappar på ministerns förslag.
Det finns också konkreta åtgärder för att uppnå det nordiska alternativet. Pohjola-Nordens Ungdomsförbund (PNU) föreslog på sitt höstmöte i november att en samnordisk arbetssökningsportal ska grundas. Portalen skulle öka rörligheten bland nordiska länder och jämna ut regionala arbetslöshetsskillnader. De som söker arbete märker nödvändigtvis inte att deras möjligheter att söka jobb inte begränsas till sitt eget hemland, utan att de sträcker sig åtminstone till Norden. Portalen erbjuder en tjänst som inte förut fanns tillgänglig och passar således som en lösning till arbetslöshetsproblemet.
Tyvärr händer det inte förändringar om attityden mot andra nordiska länder är bristfällig. Oftast känns det nämligen så, att de nordiska länderna är för nära och för bekanta för att en arbetssökande på allvar kunde fundera på att flytta till ett annat nordiskt land för att arbeta. Dessutom kan språket bli en tröskel som stävjar arbetssökandet.
Jag hoppas verkligen att det nordiska alternativet tas på allvar. PNU kan för sin del hjälpa till genom Nordjobb-programmet som hjälper unga människor att söka jobb från ett annat nordiskt land. Själv har jag ”nordjobbat” både i Stockholm och i Oslo och planerar att nästa sommar på nytt fara till Oslo. Varför? Där finns jobb, där kan jag kombinera arbete med resande och framför allt förstärker jag min nordiska identitet. Att arbeta i Norden är en upplevelse som jag varmt kan rekommendera var och en av er.
Text & foto: Kim Rantala
PNU:s ordförande 2015
Som botemedel erbjuds ofta entreprenörskap, cleantech och bioekonomi. Dessutom kommer man också ihåg att framhäva behovet av att upprätthålla goda ekonomiska relationer med framför allt Ryssland, men också Tyskland. Men det som oftast inte nämns är att det alltid finns ett nordiskt alternativ.
Strax innan julen läste jag utrikeshandelsminister Lenita Toivakkas intervju. Hon ansvarar också för nordiska samarbetsfrågor. I intervjun konstaterade hon att det i Norge och Sverige rentav efterfrågas finsk kunskap och att finska företag varmt välkomna där. Sålunda uppmuntrar hon finska företag till de nordiska marknaderna. Hoppas att företagen nappar på ministerns förslag.
Det finns också konkreta åtgärder för att uppnå det nordiska alternativet. Pohjola-Nordens Ungdomsförbund (PNU) föreslog på sitt höstmöte i november att en samnordisk arbetssökningsportal ska grundas. Portalen skulle öka rörligheten bland nordiska länder och jämna ut regionala arbetslöshetsskillnader. De som söker arbete märker nödvändigtvis inte att deras möjligheter att söka jobb inte begränsas till sitt eget hemland, utan att de sträcker sig åtminstone till Norden. Portalen erbjuder en tjänst som inte förut fanns tillgänglig och passar således som en lösning till arbetslöshetsproblemet.
Tyvärr händer det inte förändringar om attityden mot andra nordiska länder är bristfällig. Oftast känns det nämligen så, att de nordiska länderna är för nära och för bekanta för att en arbetssökande på allvar kunde fundera på att flytta till ett annat nordiskt land för att arbeta. Dessutom kan språket bli en tröskel som stävjar arbetssökandet.
Jag hoppas verkligen att det nordiska alternativet tas på allvar. PNU kan för sin del hjälpa till genom Nordjobb-programmet som hjälper unga människor att söka jobb från ett annat nordiskt land. Själv har jag ”nordjobbat” både i Stockholm och i Oslo och planerar att nästa sommar på nytt fara till Oslo. Varför? Där finns jobb, där kan jag kombinera arbete med resande och framför allt förstärker jag min nordiska identitet. Att arbeta i Norden är en upplevelse som jag varmt kan rekommendera var och en av er.
Text & foto: Kim Rantala
PNU:s ordförande 2015